Vilken jädra smäll!!!

Älskar dynamitharry.

Det är bara början på vad som hände i Åkersberga Sporthall idag kl 15.00.

När lädret for upp i luften så gick det ett sus genom publiken. Mikael Axelsson Kaltak, 208 cm fd ligaspelare, tippar bollen till en lagkamrat.

En mental munsbit för gröngult?

Eller?

Serieledande Alvik är 13-1 (bara en torsk) efter 14 omgångar. Åkersberga 11-4.

Vi samlas en timme innan fajt.

Jonte får massage för ömmande hamstrings.

Sarunas för onda ljumskar.

Segern mot Jämtland fortfarande söt på tungspetsen.

De 55 lättaste milen någonsin?

Veckans träningar har mest handlat om vila, rehab och ett och annat trepoängsskott.

Är vi redo för Alvik? Mesta mästarna?

Nej, säger logiken. Vi föll med 16 borta.

Alvik vinner varje fajt med 25,6 poäng i snitt. Förutom en plump i protokollet, 84-78 borta vs Aros.

Mästarna tar kommandot. Scorar de första åtta poängen.

Axelsson Kaltak dominerar. Visar klassen. Hänger treor. Använder sin massiva kroppshydda effektivt i postspelet.

Alvik rycker.

Åkersberga kämpar.

Växlar D.

Tar tillbaka minus åtta till minus 2.

22-22 efter första.

David Meija haltar av planen med en stukad fot.

En av basketettans bästa spelare borta.

Och ingen Eskil Levin.

Vi kastar hela fruktfatet mot Alvik.

Som håller undan och vinner andra perioden med två poäng.

Två ner i halvtid.

Kamp i D.

Fight Club.

Lika efter tredje.

Drama. Armbågar. Ilska. Sekunder. Åkersberga upp med fyra poäng med 6,9 sekunder kvar.

Seger mot tabellettan.

Jubel utan gränser.

Farsan möter upp nere på planen. Nyopererad i hjärtat. Tårar i ögonen. Det här är fan stort, skrattar han. Jag ler fånigt. Vilken jävla fajt.

Pratar om fest.

Om en frostig på Akterbaren.

Gurkan hänger på. Likaså familjen Gjerulf. Sarunas. Laron. Och Tom, som ansluter efter uddamålstorsk vs AIK i superettan.

Mat. Dryck. Skål. Känslan från omklädningsrummet efter matchen hänger kvar.

Och vilken känsla det är!!!!

Vad har hänt? Frågar Birre, som äger Akterbaren.

Vi slog precis mesta mästarna. För femte gången av sex. På tre år.

Lilla Åkersberga vs stora Alvik.

Får frågan i kisskön på Akterbaren.

Varför går det så bra för Åkersberga?

Och har du legat med min syrra?

Svaret är: jag vet inte. Och nej.

Det är ärligt. Även om jag såklart vet lite varför Åkersberga är så bra.

Vi plockar fram det när vi behöver det som mest. Fight Club mode.

Grabbarna lämner Akterbaren för Stockholmsnatten.

Kvar är undertecknad och Magnus Gjerulf.

Vi är upprymda, glada och sippar på en rejält rökig whirre.

Fy fan vad kul det här är.

Får livsnerven att dallra.

Oss gubbar att leva upp.

Spelarna i laget att sjunga.

Vi är sex av sju senaste matcherna.

Det hade nog inte många tippat.

Nu är det ett faktum.

Med julen runt hörnet.

Och spelare som vill fortsätta resan tillsammans.

Jag håller mig i bardisken.

Stolt.

Så jävla stolt.

Vem var bäst frågar lokalpressen?

Laget.

Det här var en riktig lagseger.

Alla bidrar.

Lukas Gyllensten är bäst på plus minus. Strax före Max Larsson, som har sju assists idag.

Jonte Gunnarsson är otrolig i försvaret.

Philip Gjerulf dominerar stundtals.

Likaså Sarunas Pabreza.

Lagseger så inåt helvete.

God jul!!!