Våren är basketsäsongens kosläpp

Våren är basketsäsongens kosläpp

Lördag 12 mars

11.55 Zäll´s Smokehouse.

Förmiddagssolen viskar att våren är på gång. Det är vi också.

Våren är basketsäsongens kosläpp. Sprall och spring i benen. Leenden. Positivism.

Albin, Tom, Elias och Arre är redan på plats när Crille släpper av undertecknad tillsammans med Stenis, Gurkan och Jonte. Men var är Jon? Det infinner sig alltid ett litet pirr när någon saknas. Joel kommer inte. Han är sjuk. Niklas kommer inte. Han jobbar. Larre kommer inte. Han kämpar fortfarande med sin stukade fot. Men var är Jon? Jag ringer. Han svarar.

– Det är cool, jag ser er, säger han.

Åtta spelare och två coacher klättrar ombord på Almgrens 26-personers buss och Kalle hälsar oss välkomna. En glad pensionär, som ska skjutsa oss tur och retur Östersund för match i Basketettan mot Jämtland.

Stämningen är uppsluppen. Gårdagens vinst i Stockholmsslutspelet avhandlas. Alla dunkade ju, säger Tom och blinkar åt Elias. Tom dunkade. Arre dunkade. Teo dunkade. Och vi vann med 54 poäng mot Järva. Men Elias missade sina dunkförsök. Alla skrattar.

14.30 Tönnebro

Första stoppet. Kalle chaffis måste vila 15 minuter, säger lagen. Vi passar på att pinka.

15.30 Quiz time. 13 frågor. Allmänbildning med viss övervikt åt leken med det brandgula lädret. Erik och Elias har 9 rätt. Det har Jon och Jonte också. Utslagsfråga. Hur många vingpar har getingen? Ett säger Jon i sitt Iso-mode. Två säger Elias och Erik. De vinner chokladrullen.

19.00 Bräcke

Här tar det stopp. Vi hann inte fram, innan Kalle behöver vila igen. Nu 30 minuter. Vi hinner både pinka och käka glass.

20.00 på en jävligt skumpig väg mot Östersund

Vi är lite sena. Restaurangen är bokad till nu. Vi har inte checkat in ännu.

Men det går fort och BBQ Garden ligger precis bredvid. En buffé kan väcka liv i vilken busstrött grupp som helst. Speciellt ett basketlag. Jon går Iso-mode igen och lassar i första tallriken innan Stenis har smakat på den friterade kycklingen.

21.30 glider laget tillbaka mot hotellet. Coacherna har möte på stan.

Jag vet inte vilket coachmöte i ordningen det är. Vi har kamperat ihop i många år nu, undertecknad och Anders och vi har blivit väldigt goda vänner. Surret är som vanligt underhållande. Det är högt och lågt och när vi av slutat en jämtländsk delikatess så kommer det in Jämtlandsfans i lokalen. De är förbannade. Jämtland har precis tappat en stor ledning i Basketligan och torskat till det mot Södertälje. Vi ler bar. Här uppe pratar man basket på puben. Det är fantastiskt.

Vid midnatt är det dags att gå hem. I morrn är det match. Och även coacher måste vara alerta.

Söndag 13 mars

08.00 Frukostmatsalen på hotell Emma

Det doftar våfflor. Gurkan käkar inlagda granskott på getost. Fortfarande lite snack om basket. I alla fall vår match. Tom hävdar att han och Arre hade vunnit frågesporten om det varit fler basketfrågor. Ingen håller med. Efter kaffe och en extra nybakt macka så lommar spelare och coacher tillbaka upp på rummen. Rast vila.

11.50 receptionen

Nästa gång vi ses är det dags för käk igen. Lunch på tre rum. Gurkan kör basketquiz. Tom vinner inte nu heller.

13.30 receptionen

Vi hämtar väskor och matsäckspåsar och börjar gå mot Östersunds Sporthall. För första gången börjar lite nerv och skärpa infinna sig. Vi pratar om Jämtland. Om deras starka insatser mot Lidingö. De föll borta med 109-103 och deras pg Max Vall gjorde 42 poäng. Han var inte med mot oss i Söra, när vi vann med 7 poäng.

14.00 Östersunds Sph

600 meter senare är vi utanför hallen. Det är en dryg timme kvar till fajt.

Nu går vi in i rutinmode. Same procedure as every game. Skärpan innfinner sig succesivt, men egentligen inte på allvar förrän 30 kvar. Då byts garv mot glöd. Skämten tystnar. Nu är det allvar. 15 kvar går vi ner i omklädningsrummet. Kort taktiksnack. Vi är redo.

15.00 lädret i luften

Vi inleder starkt. Försvaret är utmärkt och Jonte gör slarvsylta av sin försvarare i painten. 11-2 och time out av Jämtlands coach Doremus Bennerman. Jag håller tummarna för att han inte är inskriven i protokollet. Doremus var en makalös spelare på 90-talet. MVP i Basketligan. En riktig lirare. Jag har ingen koll på hans coachmeriter, men han väcker i alla fall liv i Jämtland som krigar sig tillbaka i fighten. Dags för time out Åkersberga. Och efter det rycker vi och vinner perioden med 13. Alla åtta i rödgult lirar. Och lirar bra. Jon har nya pjuck och skjuter skarpt. Jonte krigar inside och Arre dunkar.

Period 2. Nu är det match på allvar. Det är smågrinigt och vi åker på några oflytfouls. Vi går till halvtidsvila med plus 15. Inte mycket i basket. Det vet vi och lovar varandra dyrt och heligt att komma ut riktigt taggade i början av tredje. Det gör vi. Snacket i D är bättre och nu är vi med på Jämtlands luriga cuts från weak side. Vi pressar inte. Gubbe biter och vi scorar från alla håll. Alla bidrar och nu är det jävligt roligt att vara coach för Åkersberga Baskets stolta herrlag anno 21/22.

Fjärde blir en transportstrecka och vi vinner med 68-106. Energin i omklädningsrummet är elektrisk. Vi har precis vunnit vår 13:e match i Basketettan Norra. Det är 26 poäng med två omgångar kvar.

Joel är ju hemma, så duschandet går relativt snabbt.

17.00 sitter vi på bussen på väg hemåt

Kalle är impad. Han har inte sett så mycket basket, men var vår enda supporter på plats i Östersunds Sph.

Nu är klockan 18.18 och jag mår jäkligt bra. Den första timmens segerrusighet har lagt sig. Det prasslar i matsäckspåsarna. Jag har redan träsmak i häcken. Men jag ler.