Helt jävla ofiltrerat

Tankarna far just nu som två uppretade illrar innanför pannbenet.

Unga barn bör kanske läsa texten med en vuxen bredvid sig.

För nu snurrar det.

Tänk OM …

… vi hade haft vår bäste skytt frisk.

… vi hade haft hela laget friskt.

… vi hade foulat i Lidingös sista anfall.

… tänk om jag hade satt in pressen redan i tredje.

Vad hade hänt då? Det vet ingen. Inte jag heller.

Men om OM hade funnits, så hade kotten tuggat hö.

Så sa alltid min ex-svärfar Hasse.

En klok man.

Det är som filmen Sliding Doors. Varje vägval vi gör, varje beslut vi fattar så ändras historien. Jag var jättekär i en tjej när jag gick på Sanda Basketgymnasium, 1987-89. Men jag var för feg för att säga det till henne. Tänk OM jag haft mer mod. Och det hade blivit vi. Då kanske inte min fantastiske son funnits. Sådana tankar kan fucka med den bäste.

Bättre att resonera som Hasse.

Gjort är gjort.

Och om jag räknar efter tror jag att jag gjort 1113 misstag denna Basketettan-säsong, om vi pratar både träningar och matcher. Give or take en eller två stycken …

Och jag har lärt mig av vartenda ett. Det tror jag att spelarna har gjort också. Eller det är jag övertygad om att de gjort.

Men det har uppenbarligen blivit ett och annat rätt också …

Det första beslutet var att ha modet att gå upp i ettan. Backar vi bandet så var det absolut inte självklart. Hade vi råd? Hade vi spelarmaterial? Hade vi organisation? Hade vi hall?

Jag är väldigt glad för att vi fattade rätt beslut.

Vi satte det officiella målet att hänga kvar. Men i den här fantastiska gruppen har målsättningen alltid varit högre. Internt. Inom svettiga väggar. Det har inte spelat någon roll vilket lag som stått på andra sidan, hur många spelare med meriter från högsta serien och proffsspel utomlands de har haft, eller hur många tvåmetersgubbar de har haft med i rostern. Åkersberga Baskets herrlag anno 2021/22 är ett jäkligt skönt gäng utanför planen, men ett gäng riktiga tjurskallar när det kommer till tävling. Det visade de idag också.

Lidingö var förstås stora favoriter i dagens fajt. Ett lag som är på väg upp i Superettan. Ett lag som länge ledde serien obesegrade. Ett välcoachat lag med stora, tuffa och duktiga spelare. Men det märktes inte inne i 9:an innan matchen. Ingen pratade heller om vilka spelare som inte var där. Utan de nio kallade var taggade på att gå ut i strid tillsammans.

Första perioden var helt jämn. Spelet böljade fram och tillbaka. Vi har problem med transition-D i starten, men korrigerar snabbt. Samtidigt gjorde vi nog Lidingö aningen konfunderade över att det inte kom någon rödgul press. Inget päron. Inget äpple. Ingen banana. Det är många runt om i basketsverige som utvecklat någon form av fruktallergi, man kan till och med säga att de fruktar frukter.

Lidingö vinner första med 19-24.

Vi fortsätter spela gubbe i andra. Kampen under korgarna är enorm. Lidingö är otroligt tuffa att hålla ut i returtagningen. Ibland klättrar de på våra ryggar. Men här gör Jonte, Jon, Arre och Erik ett enormt arbete. Vi vinner andra med 21-19 och går till halvtidsvila med minus tre.

I tredje klickar vårt skytte, samtidigt som vi tappar i hjälpförsvaret ett par gånger, framför allt när vi ska hjälpa hjälparen. Lidingö rycker och tar perioden med 18-28. Minus 13 inför fjärde känns tungt. Men då kommer den fram igen. Den där unika jävlaranamma-mentaliteten. VI GER ALDRIG UPP. Och ett par minuter in i fjärde byter vi strategi. Ungefär som Rocky, när han plötsligt växlar om till south paw igen. Nu presser vi satan och får faktiskt rutinerade Lidingö i gungning. Vi stjäl boll efter boll, krigar, kastar oss, kämpar och söratemplet fullkomligen kokar.

Med halvminuten kvar är det 82-82 och vi spelar fantastiskt försvar. Lidingös sista anfall krampar och de håller på att tappa bollen två gånger. Det är så satans nära att de gör det. Och då vinner vi förmodligen matchen. Men de får ut bollen på vingen, svingar den till toppen, där John Sundkvist hinner fånga kulan och dundra i det som skulle visa sig bli segertrean. Även om det utspelade sig lite taktiskt rävspel från båda lagen innan slutsignal.

Lidingö vinner matchen med 82-85, men slutar trea i alla fall, sedan Sloga betvingat Umeå med 100 mot 87. Sloga slutar tvåa i serien. Tureberg vinner. Alvik håller undan och blir fyra, trots att vi slagit dem dubbelt i år.

Och Åkersberga Basket slutar femma i Basketettan Norra, med 14 vinster på 22 försök.

Som nykomlingar.

Det gör mig förbannat stolt.

Men tänk OM …

Nä, lägg av nu. Vi sätter punkt där.

Nästan.

Först vill jag säga TACK. Tack till alla som jobbar i och kring det här fantastiska laget. Till våra sponsorer, som gör den här satsningen möjligt och till dig som följer laget här på vår FANPAGE och IRL i Sörahallen.

På återseende i oktober när Basketettan 2022/23 drar igång igen.

Då är vi inte nykomlingar längre …

Framåt stolta Åkersberga!